PAPILLON/PHALÈNE
(Epagneul nain continental)
Nordisk Kennel Union
Dansk Kennel Klub
Hundaræktarfélag Íslands
Norsk Kennel Klub
Svenska Kennelklubben
Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben
Grupp 9
FCI-nummer 77
Originalstandard 1990-09-17
FCI-Standard 1998-04-06; franska och
engelska
SKKs Standardkommitté 2000-01-01
Ursprungsland/
hemland:
Användningsområde:
FCI-Klassifikation:
Bakgrund/ändamål:
Helhetsintryck:
Viktiga
måttförhållanden:
Huvud:
Skallparti
Stop
Frankrike/Belgien
Dvärghund/sällskapshund
Grupp 9, sektion 9
Den kontinentala dvärgspanieln (epagneul nain continental)
förekommer i två varianter, PAPILLON med ståndöron och PHALÈNE
med hängande öron. Förutom öronen är rasstandarden identisk
för dessa båda rasvarianter.
PAPILLON har fått sitt namn efter de fjärilsliknande öron, som
elegant befransade, skall likna en vacker fjärils vingar och namnet
betyder just fjäril på franska. Rasen lär dock ursprungligen ha
importerats till Frankrike från Spanien. Några av dessa importer
gavs som gåva till det franska kungahuset. Från det ögonblicket
var rasens lycka gjord. Den lilla nätta hunden blev en trogen följe-
slagare åt hovets män och kvinnor. Från franska revolutionen hör
man talas om att Marie Antoinette hade papillons. På målningar
från
dessa tider påträffas den lilla hunden, som var nästan fullstän-
digt
lik våra dagars papillons.
Varianten med hängande öron har getts namnet PHALÈNE, som
betyder nattfjäril på franska.
Rasen är en dvärgspaniel med normal och harmonisk kropps-
byggnad. Den skall ha lång päls och ett måttligt långt nosparti,
som skall vara kortare än skallen. Rasen skall ge ett livligt intryck,
vara graciös men ändå robust. Den skall ha stolt hållning och ett
lätt och elegant steg.
Kroppslängden skall något överstiga mankhöjden.
Huvudet skall stå i proportion till kroppen och vara förhållandevis
lättare och kortare än hos stora och medelstora spaniels.
Skallen skall inte vara alltför rundad varken i profil eller sedd
framifrån. Ibland kan pannfåran skönjas.
Stopet skall vara förhållandevis väl markerat.
Viktklass under 2,5 kg:
Hos dessa individer är stopet klart mar-
kerat utan att någonsin vara djupt.
Viktklass över 2,5 kg:
Hos dessa individer är stopet mindre
påtagligt
men fortfarande markerat.
Standard för
PAPILLON/PHALÈNE
(Epagneul nain continental)
Nostryffel
Nosparti
Läppar
Käkar/tänder
Ögon
Öron
Hals:
Kropp:
Rygg
Ländparti
Nostryffeln skall vara liten, svart och rund, men något planare på
ovansidan.
Nospartiet skall vara kortare än skallen. Nosryggen skall vara rak.
Nospartiet skall vara finskuret, spetsigt men inte för tunt under
ögonen. Det får inte vara konkavt.
Läpparna skall vara väl pigmenterade, tunna och ligga väl an.
Käkarna skall vara normalt utvecklade och tämligen starka med
tänder som sluter väl an. Tungan får aldrig vara synlig.
Ögonen skall vara ganska stora, väl öppna och mandelformade.
De får inte vara framträdande. De skall vara placerade ganska
lågt i
ansiktet. De inre ögonvrårna skall vara i nivå med skärnings-
punkten
mellan skalle och nosparti. Ögonen skall vara mörka och
mycket uttrycksfulla. Ögonkanterna skall vara väl pigmenterade.
Öronen skall vara fina till strukturen men stabila. Vare sig det
gäller det uppstående eller hängande örat skall öronlädren inte
vara alltför spetsiga. Öronen skall vara ansatta ganska långt bak
på skallen och tillräckligt långt ifrån varandra så att den lätt rundade
skallformen framträder.
PHALÈNE:
Variant med hängande öron.
Öronen skall i vila vara högt ansatta, klart över ögonlinjen. De
skall bäras hängande men ändå vara helt rörliga. De skall ha
vågig päls som kan vara mycket lång, vilket ger ett näpet utse-
ende.
PAPILLON:
Variant med uppstående öron.
Öronen skall vara högt ansatta. Ytterörat skall vara väl öppet och
vinklat utåt sidan. Den inre kanten på ytterörat skall bilda en vinkel
av ungefär 45 grader mot horisontallinjen. Under inga omstän-
digheter får örat peka rakt uppåt likt ett spetshundsöra. Insidan på
ytterörat skall vara täckt av fin päls, som också kan vara vågig och
de längsta hårstråna kan nå något utanför öronkanten. Däremot
skall utsidan på örat vara täckt av lång päls som bildar behäng och
som når väl utanför öronkanten.
Halsen skall vara av måttlig längd och ha något välvd nacke vid
ansättningen mot huvudet.
Rygglinjen skall varken vara för kort, för välvd eller svankig. Den
skall dock ej heller vara plan.
Länden skall vara solid och lätt välvd.
Bröstkorg
Underlinje
Svans
Extremiteter:
Framställ:
Skulderblad
Överarm
Handlov
Framtassar
Bakställ:
Hasled
Baktassar
Rörelser:
Päls:
Bröstkorgen skall vara bred och ganska djup med väl välvda revben.
Bålens omkrets vid bakersta revbensparet skall ungefär motsvara
mankhöjden.
Buklinjen skall vara lätt uppdragen.
Svansen skall vara ganska högt ansatt och ganska lång. Den skall
ha en riklig fana som skall bilda en vacker plym. När hunden är
alert skall svansen bäras lyft i en båge över rygglinjen, varvid
svansspetsen får vidröra ryggen. Svansen får aldrig vara rullad
eller ligga platt på ryggen.
Benen skall vara raka, torra och tämligen finlemmade. Rasen
skall inte ge ett högställt intryck. Benen skall vara parallellt ställda.
Skulderbladen skall vara välutvecklade och ligga väl an mot bröst-
korgen.
Överarmarna skall vara av samma längd som och normalt vinklade
mot skulderbladet. De skall ligga väl an mot kroppen.
Sedda från sidan kan handlovarna skönjas.
Framtassarna skall vara ganska långa, s.k. hartassar. Belastningen
på trampdynorna skall vara jämn. Klorna skall vara starka och
helst svarta, men kan vara ljusare hos hundar med rödbruna eller
vita pälsar (vita klor hos vita hundar eller hundar med vita ben är
inget fel om hunden i övrigt har god pigmentering). Tårna skall
vara starka och trampdynorna härdiga. Behåringen mellan tårna
kan nå framför tåspetsarna och bilda en tofs.
Hasorna skall vara normalt vinklade.
Baktassar som framtassar.
Rörelserna skall vara stolta, fria, lätta och eleganta.
Pälsen, som inte har underull, skall vara riklig, glänsande, vågig
(inte att förväxlas med lockig). Den skall inte vara mjuk utan ge
ett lätt motstånd vid beröring. Den skall ha en silkig glans. Den
vågiga pälsen skall falla slätt efter kroppens sidor. Hårstråna skall
vara fina i strukturen och något böjda genom sin vågighet. Den
får aldrig ha någon likhet med pälsstrukturen hos spetshundraserna.
Pälsen skall vara kort på huvudet, nospartiet, benens framsidor
och nedre delen av mellanfötterna. Den skall vara medellång på
kroppen. På halsen skall den vara längre och bilda krage och krås,
vilket skall vara vågigt på bröstet. Fransar skall finnas på öronen,
frambenens baksidor och rikliga byxor av mjuk päls skall finnas
på lårens baksidor. Mellan tårna kan det finnas längre behåring,
som får nå framför tåspetsarna under förutsättning att de inte ger
tassarna ett tungt intryck utan snarare ger dem ett elegantare utseende
genom att förlänga dem. Hundar i god pälskondition kan ha päls
som är 7,5 cm lång vid manken och en plym av 15 cm längd på
svansen.
Alla färger är tillåtna på en päls med vit bottenfärg. På kroppen
och benen måste vitt dominera. Det vita på huvudet bör helst
bilda en mer eller mindre bred bläs. Vit markering på nedre
delen av huvudet är tillåtet, men övervägande vit färg på huvudet
är ett fel. För alla färgkombinationer gäller att läppar, ögonkanter
och särskilt nostryffeln skall vara helt pigmenterade
Mankhöjden skall vara ungefär 28 cm.
I hemlandet delas rasen in i två viktklasser:
- Från 2,5 kg till 4,5 kg för hanar
från 2,5 kg till 5,0 kg för tikar
- Under 2,5 kg för hanar och tikar; minimivikt 1,5 kg.
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
- övervägande vit färg på huvudet
- flat skalle, äppelskalle eller alltför rundad panna som hos de
engelska dvärgspanielraserna
- för djupt eller för grunt stop
- nostryffel som inte är svart
- nosrygg som är konvex eller konkav
- avpigmenterade läppar
- överbett eller speciellt underbett
- ögon som är små, alltför runda, framträdande, ljusa till färgen,
visar vitt när hunden tittar rakt fram
- avpigmenterade ögonkanter
- karp- eller svankrygg
- svans som bärs rullad eller vilande på ryggen, eller som bärs
hängande utefter lårets sida
- krokiga framben
- knöliga handlovar
- klent bakställ
- hjulbenthet
Färg
Storlek/vikt:
Mankhöjd
Vikt
Fel:
- enkla- eller dubbla sporrar på bakbenen är oönskat och kan
därför avlägsnas.
- tassar som är inåt- eller utåtvridna
- klor som inte berör underlaget
- päls som är gles, mjuk eller urfälld, strittad päls (d.v.s. utstå-
ende från kroppen), ullig päls, underull.
- halvresta öron med framåttippade spetsar
- rosa eller fläckig nostryffel
- överdrivet över- eller underbett då incisiverna inte längre ligger
an mot varandra
- tunga som är förlamad eller ständigt synlig
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska
defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
Allvarliga fel
Diskvalificerande fel: